Alla inlägg under januari 2017

Av Michelle - 31 januari 2017 23:30


Jag har velat bli förskolelärare sedan jag gick i 6an. Men jag har aldrig låtit mig själv på riktigt överväga den tanken. Tanken över att leva ett svenssonliv och efterleva i min mammas fotspår är inte tillräckligt tillfredställande. Jag kommer att leva samma normala liv och tjäna 25k i månaden. Det låter så tråkigt, stabilt, normalt och svenskt. 


Fast jag vet ju att jag kommer bli lycklig på jobbet. Jag älskar ju barn. Jag älskar att åka till små utflykter i staden tillsammans med barn. Jag älskar att man äter regelbundet på förskola. Jag är positiv till tanken att bli tvingad att vara utomhus exakt varje dag, i regn och skolsken. När en förälder kommer för att hämta sitt fina barn ser jag mig själv säga "Hejdå, vi ses imorgon!" till varenda barn som är i min avdelning. Jag är knappt negativ till en enda grej på dagis, förutom grejen med att byta blöjor. Men det kommer jag aldrig dö av. Speciellt inte om jag är på en avdelning med större barn. Då torkar man ju rövar istället.


Sedan jag gick i 6an och praoade på min mammas dagisarbetsplats har jag velat jobba där. Om 1 år och två månader har jag legal möjlighet för att få tjänsten. Då kommer jag definitivt att söka tjänsten. För jag älskar ju barn. Det är ju trots allt drömhelgjobbet för mig just nu.


Egentligen vet jag redan vilken utbildning jag vill till, från hjärtat. Men jag låter mig själv inte sträva efter den utbildningen. Det låter ju så jävla konstigt. Att jag i fyra år har velat jobba på min mammas dagis, men aldrig har velat söka den utbildningen.


Anledningen är för att det finns så jävla mycket annat i världen. Världen är ju så mycket större än en förskola med 110 st fina barn. Världen kan erbjuda mig så mycket mer. Så varför ska jag ta en säker utbildning som leder till medellön? Jag vill ta ut 30k i lön varje månad. Det räcker till allt jag vill ha och jag behöver inte oroa mig om min ekonomi, utöver bostadsköpet. Men det är en annan historia. 



Av Michelle - 31 januari 2017 18:09

Näst intill midnatt ligger jag i sängen och snorgråter. På den lilla lilla mobilskärmen lutandes mot min kudde, spelas en serie från Youtube. Huvudpersonens syster dör i avsnittet och jag kan inte låta bli att tänka på min farfar. Det är så svårt. Jag kan aldrig njuta av nuet, så jag snorgråter istället. 




Av Michelle - 30 januari 2017 17:51



   

 

Niklas tjatar om att få spela på min mobil (exakt varje gång jag träffar honom), Emma vill gå fram och tillbaka från rum till och rum och min lillebror bäst på att vara suddig på bilder. 

Av Michelle - 28 januari 2017 20:13

 
Kinesiskt nyår innebär för mycket mat och massvis av släktträffar. 


I fredags firade vi nyårsafton med middag hemma hos min faster. Firade med min gifta kusin från Göteborg för första gången, men hans mamma saknades också för första gången vid matbordet. Jag hatar sjukdomar.


Min farfar är så söt. När min kusin skulle köra hem till Gbg igen reste farfar sig genast upp från hans fåtölj. Han kramade om hans barnbarn och gick sedan till fönstret för att se honom köra iväg hem till Gbg. Vid fönstret såg han ut att vara så glad och han hade världens största leende. Han var så stolt. 




Av Michelle - 25 januari 2017 21:49
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av Michelle - 24 januari 2017 22:33

   '

Senaste pins

 Basic kläder, neutralfärgade skor.. Kan aldrig gå fel! Älskar speciellt outfiten till det vänstra höga hörnet. Den har fått mig att inse att jag verkligen borde inskaffa en jeansjacka! Tjejen på bilden bär det så fint tillsammans med en vit basic t-shirt!

Något jag aldrig gör i sminkvärlden är att använda ögonskugga. Men när jag ser på alla fina pins med fina ögonskuggor blir jag riktigt sugen. Ugh.. men det är så svårt!! Jag kan liksom inte och det blir så himla lätt fel.

How cute, come on. Blir glad av att se på alla pins sparade i denna mappen.

 
Fast denna mappen är ännu roligare. Älskade Teletubbies när jag var liten, min bästavän var Po under hela dagis <3
 

The Obamas! GO KING AND QUEEN. Trump är så otroligt sorlig.

 

Det är såhär det känns för mig i bildform. Finner inga ord när jag ser på bilderna, njuter faktiskt lite bara av att se. Magiskt.

Mina tre drömbostäder:
1. V
illa i finare förorten (men först ska jag ha lägenhet i innerstaden)

 2. Ett hus mitt ute i skogen nedanför en gigantisk kulle fullt med träd eller ett hus med ett stenkast från havet.

3. Penthouse

 
Som ni ser älskar jag allt blått. Det är ju trots allt havets- himelns- och livets färg.



Min kärlek till Pinterest <3

Av Michelle - 23 januari 2017 18:13


Favoritlåten:


Förstår inget skit av låttexten, men jag älskar den ändå.


Får lite småpanik när mobilen ständigt vibrerar. Hatar när det står: Snapchat (12) Liksom wtf? Sen när snapar så många människor mig samtidigt? Så öppnar jag dum som jag är alla på en och samma gång och glömmer vem som har skickat vad. 







Av Michelle - 23 januari 2017 07:00



För djupt och för farligt. Vågar jag eller vågar jag inte? 


Jag kommer att lyckas i mitt liv trots om jag aldrig tar några risker - det har alla sagt till mig. Fast "Alla" vet inte om att jag vill uppnå högre än medel.


Alla framgångsrika har någon gång misslyckas rejält i deras karriär. Det betyder att även jag kommer att misslyckas om jag gör resan. Det gör orolig och rädd. Jag är rädd för den gången, där jag kommer falla riktigt hårt pladaskt på magen. Jag kommer att vara blind och kommer inte att inse misstaget förren det finns en betongvägg framför vägen. Hur ska jag lyckas kunna ta mig upp igen när jag är på botten?


Är jag en person som går emot de hårda vindarna eller kommer jag att stanna till, eller till och med backa? 


Det känns redan tungt när jag misslyckas med ett skolarbete. Det drar ner på mig. Ibland har jag bättre dagar då jag inte tar det så hårt känslomässigt och då presterar jag ännu bättre för att jag ser resultatet som en lärdom. Självklart tar jag inte det så lätt majoriteten av gångerna. Andra gånger har jag blivit riktigt förbannad på mig själv. Kan inte glömma bort misslyckandet, skriker, får ångest och blir sängliggandes. Men det slutar ändå alltid med att jag klarar mig i slutändan. 


När jag väl har fått surat klart tänker jag: Vad kan jag lära mig av det här? 


Sedan kämpar jag ännu hårdare i och utanför skolan. Ännu fler timmars arbete läggs ner, bättre nedskrivna annteckningar görs, planering inför arbetet, tioals repitetioner och jag gör allt med hopp om att få bättre betyg.


Resultatet? Jag får bättre betyg jämfört med förra gången.

Presentation

Min blogg används som en dagbok där jag skriver om mina känslor i alla former och nyanser.

Kategorier

Sök i bloggen

Fråga mig

0 besvarade frågor

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7 8
9 10 11 12
13
14 15
16
17
18 19
20
21
22
23 24 25
26
27
28
29
30 31
<<<
Januari 2017 >>>

Arkiv


Ovido - Quiz & Flashcards