Jag fick verkligen en wtf-känsla och började gråta av chock när jag läste artikeln: Vanliga frågor om HSP, HSP Sverige. Alla nedanstående punkter stämmer in på mig. 

Föredrar att stå vid sidan snarare än att kliva rätt in i en ny social eller rumslig situation, för att därigenom få tid på sig att observera och reflektera innan man aktivt engagerar sig i situationen.

Är väldigt medveten om delatjer, nyanser och små konstraster. 

Är mer medveten om andras tankar och känslor än vad de flesta är, p.g.a att man är duktig på att fånga och tolka sociala icke-verbala signaler. Vilket gör att man ofta gissar rätt med hjälp av sin intuition.

Tycker att naturen har en särskilt helande och lugnande effekt, eller att man oftare än andra blir rörd av dess skönhet. Förtjust i växter och att vara nära eller i vatten.

Åsamkas ofta större lidande p.g.a dåliga uppväxtförhållanden än vad andra gör, men kan också ha vunnit mer än andra om man har vuxit upp under goda förhållanden.

Handlar mer samvetsgrant än andra p.g.a att man är så starkt fokuserad på orsak och verkan (d.v.s. risker och möjligheter). Vanligt är därför att man som HSP tänker att "Tänk om alla lämnade skräp efter sig på det viset" eller "Om jag inte blir färdig med mitt jobb i tid kommer jag att sinka andras"

Är ovanligt bekymrade över sociala orättvisor och miljön, samt uttrycker ofta ett starkt känslomässigt engagemang. T.ex "Jag kunde inte bara stå där och låta det hända henne" 

Beskriver ofta en större känslomässig reaktion än andra vid olika händelser.

Minns att man haft sådana här särdrag redan som barn.

Har en större sensorisk känslighet — darrar lätt, har ett mer reaktivt immunförsvar och har en lägre smärttröskel. Får ofta större reaktioner av koffein och mediciner än vad andra får.

En del av mig tycker att det är skönt att äntligen få veta vem fan jag är. Fast just nu känner jag mig ganska förvirrad. Kan inte jag bara få träffa en människa som är som mig istället för att läsa massa skit på internet där en del av det inte ens är sann?